Vet inte varför jag plötsligt fick ett infall att “skriva av mig”. Kanske hopp om att få ut tankar ur skallen som fastnat och bara snurrar runt där. Söker inga sympatier eller stöttande kommentarer. ….bara testa något nytt sätt att bearbeta mina mörka tankar.
Har ingen nära vän som jag kan prata öppet om mina mörkaste tankar. Har aldrig haft. Litar inte på människor i allmänhet. Varken min sambo eller någon annan vet hur jag verkligen mår. Många vet att jag kämpat med depression i många år men ingen vet att jag i princip dagligen tänker på att avsluta mitt lidande och dom flesta kvällar jag går och lägger mig önskar jag att få slippa vakna dagen efter.
Kom på mig själv idag att samtidigt som jag planerar för min 50-årsfest med party, mat, dricka, disco och en massa folk…så har jag tankar på hur jag skulle vilja avsluta mitt liv. Inte aktivt planera och förbereda men i stora drag HUR jag skulle göra.
Får inte riktigt ihop det. Hur man kan ha tankar och fokus på 2 sådana ytterligheter samtidigt? Vill jag kanske egentligen inte ha någon jä**a 50-årsfest, utan gör jag det för “alla andra”? Eller för att jag kommer att ångra mig senare om jag inte har en stor 50-årsfest?
Tankar som snurrar innan lampan släcks.
Go’natt!
